Serotonin – den stora motorikregleraren i tarmen
Serotonin är en av de viktigaste signalsubstanserna för tarmens rörelser. Faktum är att cirka 90 % av kroppens serotonin produceras lokalt i mag–tarmkanalen, främst av så kallade enterochromaffina celler i tarmslemhinnan.
I tarmen reglerar serotonin bland annat:
• peristaltik (de vågliknande rörelserna som för innehållet framåt)
• tömningsreflexen
• sekretion och vätskeflöde i tarmen
När serotoninsignaleringen är låg går tarmen långsammare. Resultatet blir ofta trög mage och förstoppning.
Ett tydligt exempel på hur kraftfullt serotonin påverkar motiliteten är vid infektioner. Vid till exempel parasiter eller akut tarminfektion frisätts stora mängder serotonin → kraftig peristaltik → diarré. Det är kroppens sätt att snabbt vilja göra sig av med något oönskat.
Serotonin + acetylkolin = rörelse
De två viktigaste signalsubstanserna för tarmens motorik är serotonin och acetylkolin. De samverkar i ENS – tarmens eget nervsystem, som styr rytm, kraft och samspel i tarmens rörelser.
Detta förklarar också varför SSRI-läkemedel (som ökar serotoninsignalering) ofta har diarré som biverkan, särskilt i början av behandlingen. Och ibland används SSRI mot förstoppning. Mer serotonin i tarmen → mer rörelse.
Tarmserotonin och hjärnan
Cirka 90 % av kroppens serotonin produceras i tarmen. Det passerar inte blod–hjärnbarriären, så tarmserotoninet påverkar inte hjärnan direkt som molekyl.
Men tarmen ”pratar med hjärnan” via vagusnerven: tarmserotonin aktiverar nervsignaler som skickas upp och kan påverka humör, stressnivå och matsmältning.
Samtidigt påverkar hjärnan tarmen – stress, känslor och signalsubstanser i hjärnan kan ändra tarmens motilitet, sekret och inflammation.
Kort sagt: tarm och hjärna kommunicerar tvåvägs. Tarmserotonin verkar lokalt men signalerar till hjärnan, och hjärnan kan styra tarmen via nervsystem och hormoner.
🌿 5 serotonin-tips med fokus på tarmen
I förra inlägget om melatonin så skrev jag om vikten av och hur man stöttar serotoninproduktionen i tarmen, då melatonin i tarmen bildas lokalt från serotonin. Och här kommer fler tips:
⭐ 1. Lugna nervsystemet – stressreglering är avgörande
Kronisk stress och högt kortisol hämmar både serotonin- och acetylkolinsignalering i tarmen. Stress → sämre ENS-kommunikation → långsammare peristaltik.S
Schemalägg ett lugnt andnings- eller meditationspass 10–15 min/dag, skriv ”oroslistor” under dagen istället för kvällen, och försök hålla regelbundna rutiner med sömn och måltider. Allt du kan göra är ett plus!
⭐ 2. Prova 5-HTP – med stöd
Kroppen använder 5-HTP som ett mellansteg för att bilda serotonin från aminosyran tryptofan, både i tarmen och i nervsystemet. 5-HTP kan i vissa fall förbättra motilitet genom att öka serotoninproduktionen, men bör användas selektivt. Hos personer med aktiv inflammation i tarmen, SIBO eller stark stress kan det ibland förvärra symtom.
Testa i samråd med terapeut.
⭐ 3. Stötta tarmslemhinnan
Eftersom serotonin bildas i epitelet är en intakt slemhinna avgörande. Irritation, ökad permeabilitet och låggradig inflammation minskar serotoninfrisättningen lokalt.
Se tidigare inlägg på Facebook: IBS & Förstoppning – Orsak #3: Inflammation i slemhinna och tarmbarriär (del 1)
⭐ 4. Arbeta med mikrobiomet
Vissa bakterier stimulerar serotoninproduktion, andra kan hämma den. En obalanserad tarmflora kan därför direkt påverka motiliteten.
Se tidigare inlägg på Facebook: IBS & Förstoppning – Orsak #2: Mikrobiomet
⭐ 5. Säkerställ regelbunden tarmstimulans och rytm
Serotoninsignaleringen i tarmen är starkt kopplad till mekanisk stimulans. När tarminnehållet rör sig, frisätts serotonin från enterochromaffina celler, vilket i sin tur förstärker peristaltiken. Långvarigt stillasittande, oregelbundna måltider eller att ”hålla sig” minskar denna signalering. Det är väldigt viktigt att svara på kroppens signaler när tarmen vill tömma sig.
Boka ett kostnadsfritt Introduktionssamtal – få hjälp med IBS-symtom!
När du klickar på knappen nedan kommer du till ett kontaktformulär. Beskriv kort vad du vill ha hjälp med och så kontaktar jag dig inom kort via mejl för att hitta en tid som passar för telefonsamtal.
Du kan också mejla direkt till carina@nutrivity.se.
Kunskap om mage och tarm
Följ mig gärna på Facebook – Nutrivity – Funktionsmedicinsk vägledning vid IBS-symtom.
Om Nutrivity och funktionsmedicinsk projektledning
Jag heter Carina och är civilingenjör i teknisk fysik samt certifierad funktionsmedicinsk terapeut.
Sedan 2019 driver jag Nutrivity – en digital klinik med fokus på IBS och mag–tarmhälsa, där jag har hjälpt många att hitta och balansera grundorsakerna till sina besvär.
Jag har tidigare samarbetat med i.m.c – Idrottsmedicinskt Center i Malmö, Funmed, 4Health och varit mentor vid Funktionsmedicinska Institutet i Stockholm.
Med över 25 års erfarenhet som projektledare inom verksamhetsutveckling och IT, använder jag samma struktur och analysförmåga för att leda människor genom sina hälsoresor.
Jag ser varje klient som ett projekt – en tillfällig, målinriktad satsning för att skapa ett unikt resultat: din förbättrade hälsa.
Du vill bli bra så snabbt som möjligt – och det vill jag också.
Därför erbjuder jag funktionsmedicinsk projektledning med fokus på mage och tarm, där vi kartlägger helheten och anpassar strategin efter just dina behov.
Bild från www.freepik.com